Materialbrist - utmaningar med jungfruliga material och möjliga lösningar genom cirkulära modeller

Inlägg i debatten om cementbristen!

Bild från aftonbladet på dagbrottet i Slite, Gotland


Det är nog få personer i branschen som missat den pågående diskussionen om den stundande cementbristen kopplat till Cementas verksamhet på Gotland. Det kommer väll kanske inte som en överraskning då vi under senaste året haft problem med flertalet råvaror som trä, cement, stål, aluminium, koppar med mera. Alla har sina egna anledningar till bristen.


Eftersom cementfrågan är väldebaterad i dagsläget så tänkte jag att vi skulle prata om en annan beståndsdel i betong: sand. Sand tänker vi, det finns det ju oändligt mycket av? Svaret är både ja och nej, det finns mycket sand men den sand vi använder är nödvändigtvis inte den vi hittar i öknar runtom i världen. Sanden börjar sakta men säkert att ta slut samtidigt som det är det andra mest använda materialet på vår planet efter vatten och förekommer i bl.a. betong, asfalt och glas. Den sand vi allt som oftast använder hämtas från flodbäddar, gamla sjöbottnar och landnära havsområden. En utvinning som har en massiv påverkan på ekosystem runt om i världen.

Runt 50 miljarder ton utvinns varje år, men det är ingen som riktigt vet hur mycket som faktiskt tas ut då det finns ett stort mörkertal och en omfattande svart marknad. Räknat på att vi är 7,8 miljarder människor så tar vi ut 6,41 ton per person och år, och det är baserat på dagens demografi och vi kan ju anta att det kommer att fortsätta öka om vi inte ändrar på våra tankesätt. Det är som bekant du och jag som driver på denna utveckling genom små och stora beslut i livet, vare sig det handlar om att överkonsumera glasflaskor, byta fönster i förtid till att föreskriva och/eller köpa in jungfruligt material i våra projekt. (Om du är intresserad av ämnet, läs mer i rapporten "The Unsustainable Use of Sand: Reporting on a Global Problem")

Bild från https://www.bbc.com/future/article/20191108-why-the-world-is-running-out-of-sand


Den tekniska och den biologiska cykeln - cirkulära modellen

Intressant är att (återigen) lyfta fram vikten av att gå mot cirkulära flöden där vi slutar upp att dränera vår planet på jungfruliga material. Istället för att göra som vi alltid gjort måste vi börja med att ifrågasätta behovet och försöka nyttja befintligt material som redan finns i och omkring vår byggda miljö. En utmaningarna idag är att byggnader inte är designade för att demonteras utan för att förstöras, men trots detta kan vi med kreativitet och ny teknik nyttja befintliga lösningar.


Den cirkulära modellen består av två delar, en teknisk och en biologisk cykel. Den tekniska består av artificiella/framställda material. Denna cykel består av ändliga material och först när vi till 100% kan nyttja och återutnyttja materialet i all oändlig framtid kan den tekniska cykeln bli hållbar per definition.

Parallellt med det har vi den biologiska cykeln där vi finner material som går att återföra till naturen, såsom rena trä-produkter, hampaisolering med mera. Även om dessa material växer upp igen är tillgången långt ifrån oändlig. Dessa bör också eftersträvas att återbruka så långt det går, men där de har en lägre påverkan när de når slutet av sin livstid. En viktig del i det är att inte blanda tekniska och biologiska material utan att dessa går att separera.

Normalt sett brukar betong gå rakt igenom i en rak linje för att till slut landa som fyllnadsmaterial. Det går att designa betongelement för återbruk i andra applikationer men det är tyvärr inget som görs i större utsträckning idag. Det finns goda exempel på hur betongelement har blivit andra konstruktioner som kanske inte nödvändigtvis är hus, det kan vara markbeläggning, murar, enklare huskonstruktioner med mera. Endast fantasin sätter gränser.


För min del tycker jag att det är uppfriskande när vi ställs inför utmaningarna som cementbrist, då det tvingar oss att utmana våra tankesätt och tänka nytt.

Bild från http://www.buildingacircularfuture.com/, bygger på tolkad information från Ellen Mac Arthur Foundation

Cement och alternativ

Själva cementen står i dag för mer än 90 procent av betongens klimatpåverkan. För trots att cement bara utgör 14 procent av betongens massa svarar cementtillverkningen för 92 procent av betongens samlade utsläpp. Den cementtillverkning som redan i dag äger rum i Slite utgör tre fjärdedelar av Sveriges totala cementproduktion för användning i betong, vilket står för ca 3 procent av landets fossila utsläpp. (www.betonginitiativet.se) Bra initiativ pågår för att minska klimatpåverkan vid framställande av cement, det ska dock sägas att materialet är begränsat och kommer att ta slut inom de närmsta decennierna på flertalet platser. Vi får heller inte glömma att övrigt material i betongen kanske har en lägre Co2-belastning påverkar fortsatt ekosystem på ett extremt sätt, vilket vi sällan talar om.

Ett alternativ till cement är det som återfinns i "grön" betong, restprodukter från stålindustrin. En klar förbättring men dock ett material som kommer från en industri som även den arbetar med ändligt material. Det är dock ett fint exempel på återanvändning av material i den tekniska cykeln. Ex produkten Merit möjliggör en reduktion av Portland Cement i betongen vilket reducerar utsläppen, skapar minskad värmeutväxling, pumpbarhet och eventuellt även mer motståndskraftig betong mot olika kemiska reaktioner med en begränsad kalkutfällning och ljusare yta fortsatt ändligt material. (https://swecem.se/merit/). Ironiskt nog kommer cementbristen att påverka gruvdriften som är behov av betong för bergförstärkning, som i förlängningen påverkar tillgången av stål som i sin tur begränsar framställning av detta material.



Vi avslutar med en bild som tar oss tillbaka till skolbänken med lite spännande prognoser på kommande bristvaror i världen, för att skapa en bild av att det är lite mer än cement vi kommer att få svårt att trolla fram.


Vilka material använder du i ditt liv?

Hur kommer nedan påverka dig i jobbet de närmsta åren?

Bild från http://www.buildingacircularfuture.com/, som i sin tur bygger på information från Ellen Mac Arthur Foundation


 

Vi på TenC letar nu efter experter, leverantörer och utvecklare som är intresserade av en förflyttning mot ett cirkulärt samhällsbyggande där vi tillsammans under hösten kommer att utmana den linjära modellen. Varför gör vi det? Det enkla svaret är att det är det enda affärsmässigt (och ekologiskt) logiska alternativet för att kunna bygga hållbart på riktigt. Kontakta mig om just ni delar våra visioner så ser vi vad vi kan åstadkomma tillsammans!

387 visningar0 kommentarer